Svenska FSC + ornitologiska föreningen = grönmålning.

Trogna läsare känner sedan länge till mina tankar om svenska FSC (Forest Stewardship Council) - att de inte är så speciellt höga. En del har säkert dessutom hört på P1 de senaste veckorna om hur illa det står till med detta skogsbrukets "kravmärke".

Det har konstaterats att 30 % av alla FSC-certifierade hyggen bryter mot FSC:s egna regler. Det huggs för mycket, på fel sätt, det blir djupa körskador, huggning av skog med så höga miljövärden att den aldrig skulle avverkningsanmälts, man avverkar inne i naturresrevat och försöker röja undan spåren, eller (som skedde här hemmavid för inte så länge sedan) man hugger helt enkelt fel skog etc, etc. Det tål också att nämnas att ingen kollar upp alla FSC-hyggen som görs, så procentsatsen är antagligen högre än 30%.

Enligt FSC så ska även industrin visa social hänsyn. Dvs. att om de boende i ett område där det ska avverkas klagar, så ska man ta med detta i beräkningen och, ja VISA social hänsyn - inte som nu  bara snacka om att man lyssnar för att sedan skita i allt som sagts.

Vidare så har man på de kontrollerade hyggena bara kollat om bolaget farit för hårt fram mot miljön. Men så många som 50% (eller troligen fler) av alla de fornlämningar som finns i våra skogar har blivit skadade av skogsindustrin. Många av dessa skador återfinns på FSC-hyggen.

Men den kanske tyngst vägande kanonkulan i FSC-båtens skrov är nog att certifieringen som helhet suger. Ja, även om regelverket verkligen följdes till punkt och pricka så skulle t.ex. ändå bara 5 % av skogen sparas på varje hygge - att jämföras med de 20% som de ledande forskarna i Sverige anser måste sparas för att kunna bevara den biologiska mångfalden (eller för all del de 17% som Sverige förbundit sig att spara i och med Nagoya-avtalet).

Svenska Naturskyddsföreningen och Miljöförbundet Jordens Vänner har redan lämnat FSC-samarbetet, då de inte längre kan stå för att subventionera certifieringen. Med all rätt eftersom det bara kan tolkas som grönmålning att stanna kvar. De två föreningar som fortfarande sitter med vid industrins bord är WWF och Sveriges ornitologiska förening. WWF hyser jag inga högre tankar om. De sitter även med vid andra bord och subventionerar jätteindustrier. Som t.ex IKEA's urskogsavverkningar i Ryssland och Monsantos GMO-grödor och besprutningsmedel. Att Ornitologiska föreningen däremot sitter kvar är mig ett verkligt huvudbry.

Ok, jag förstår att de antagligen anser att "det är bättre att vara med vid förhandlingarna än att stå utanför"; att de inte alls är nöjda, men hoppas på något bättre. Jag förstår att de vill väl. Men vad jag inte förstår att att de inte fattar att så länge de stannar i samarbetet så hjälper de en hel industrisektor (den tyngsta, mest energislukande och miljöförstörande i Sverige) att behålla en bisarr miljöprofil. Jag förstår inte att inte de fattar att de utnyttjas, djupt cyniskt, av denna industri - ja, att de faktiskt grönmålar företag som Stora Enso, SCA och Holmen skog.

Sedan när är skogsavverkningar BRA för fågellivet?

Nej, snälla goa ornitologiska föreningen, lämna Svenska FSC idag.

//Johannes















  









 

Makten över maten (GMO och agri business)

Som jag har skrivit här tidigare så arbetar de stora företagsjättarna inom jordbruksbranschen - agri business - med Monsanto i spetsen på att sprida bruket av GMO (genetiskt modifierade grödor) över världen. Vi talar alltså här om växter med vissa specialdesignade egenskaper som t.ex. frön som bara kan växa under en enda säsong. Bonden kan inte spara något utsäde från plantorna, det växer ändå inte, det är infertilt. Dessutom är många av dessa sorter modifierade på ett sådant sätt att de måste besprutas med ett visst bekämpningsmedel som t.ex. Round Up - vilket naturligtvis också det tillverkas av Monsanto - för att inte dö. Hand i hand med denna utveckling kan vi se en annan trend; patenteringen av utsädessorter - av livet. Samtidigt går våra samhällen (USA och EU tex.) mer och mer i riktning mot frihandelns yttersta mål; d.v.s. mot att allting privatiseras, alla handelshinder avskaffas och att politikerna reduceras till att bli en sorts ytliga övervakare av det hela vars främsta uppgift är att stifta lagar som ska underlätta för de företag som skapar tillväxt. Det är knappast någon hemlighet att Monsanto och de andra bjässarna inom agri business ser på ursprungliga frön (icke genmodifierade) som just ett handelshinder. Dessa fröns genuppsättning kan ju inte ägas av ett företag eftersom ingen vet vem som avlat fram deras speciella egenskaper. Alltså tvingas GMO-grödorna konkurrera med dessa gamla pålitliga bondesorter. Följaktligen arbetar agri business ganska hårt på att få bort dessa frön från marknaden. Bara tänk: En framtida värld där alla utsädessorter måste vara patenterade för att kunna odlas, där storföretag äger dessa patent, där bonden måste skriva på ett kontrakt och bli en Cargill- eller Monsanto-odlare, där fröna inte längre äger sin ursprungliga reproduktiva förmåga och där de dessutom är beroende av företagens övriga produkter, som pesticider och handelsgödsel, för sin överlevnad... Förutom att implementeringen av en sådan "jordbruksreform" skulle vara helt ofattbart lönsam för dessa företag så skulle det också ge dessa makt - makt över världens livsmedelsförsörjning betyder att man blir en faktisk maktspelare i klass med Kina, USA, FN, EU, om inte ännu mer kraftfull.

Detta är, enligt mig, en av de allra viktigaste frågorna att hålla koll på just nu. Fullt i klass med klimatet, peak oil och världsekonomin.Mainstream-medias bevakning av frågan är obefintlig. Som en av få svenska tidningar som ständigt rapporterar om GMO, Monsanto m.m. ser vi tidskriften Odlaren, som i snart sagt varje nummer kommer med nyheter om vad som händer på agri business-fronten. I nummer 1/2011 som damp ner igår kan man bl.a. ta del av de mindre uppmärksammade Wikileaksrapporterna om hur USA-diplomater går jordbruksindustrins vägar och ständigt försöker påverka EU, afrikanska och asiatiska länder att tillåta odling av GMO.


Ett exempel ur texten:

Diplomaterna oroar sig också för det stora motståndet i Europa mot GMO. Bland annat skriver de om den franska presidenten Nicolas Sarkozy. 2007 befarade diplomaterna att Sarkozy skulle ansluta sig till motståndet mot GMO vilket enligt diplomaterna "skulle underminera den amerikanska jordbruksexporten" till Europa. Österrikes utropande av landet som en GMO-fri zon beskrivs som ett isolationistiskt, anti-amerikanskt förhållningssätt.

På nätet kan man också hitta en hel del hyggligt tillförlitlig information. Rodale press tillhandahåller en hel del info, mestadels från Rodales hemmaland USA där GMO redan är tillåtna - därför handlar mycket av Rodales artiklar om hur man kan undvika GMO i sin mat.
På Genetikmyndigheterna hittar du allt om gällande svensk lagstiftning m.m.
Den bästa sidan på svenska är Hej då GMO. Här kan man hitta tillräckligt med ändå ganska lättöverskådlig information för att kunna sätta sig in i  frågan.


Mvh:
Johannes