lördag 19 februari 2011

Upploppen och protesterna, sett ur oljelampans sken.

Arabvärlden reser sig. Folken har fått nog av sina totalitära ledare. Mediernas bild är klar och enkel. Men hur nära sanningen ligger denna bild? Hur kan det komma sig att det är så många uppror just nu, och inte bara i arabvärlden utan även i Indien, i USA, Grekland, Portugal m.fl. länder? Hänger de olika protesterna ihop på något sätt?

Vi är nu mitt uppe i det kraftfullt samhällsomstörtande fenomen som brukar kallas oljetoppen, eller Peak Oil, och som forskare, politiker och aktivister varnat för under lång tid. Forskaren M. King Hubbert var en av de första som teoretiserade kring fenomenet och hittade på begreppet "Peak Oil".
   Jag har under flera år skrivit artiklar om själva fenomenet i sig, både här och på min gamla blogg så jag tänker inte gå in närmare på ämnet och återigen älta detta, utan nöjer mig med en kort sammanfattning: Vårt användande av fossila bränslen (främst olja) är den enskilda faktor som spelat störst roll i byggandet av vårt moderna samhälle. Slaveri och låglönearbete har kunnat avskaffas och ersättas med maskiner, varor har för första gången i historien kunnat transporteras långa sträckor till en låg kostnad. Under 1900-talet har världens länder steg för steg avskaffat sin egen förmåga till självhushållning. I Sverige äter vi t.ex. mer pasta och ris än potatis. Vi lever på import. Dessutom har mekaniseringen av jordbruket och livsmedelsindustrin gjort oss fullständigt beroende av oljan. När nu själva energikällan som gjort detta system möjligt så sakteliga börjar sina så stiger naturligtvis priset på själva energin, allt enligt lagen om tillgång och efterfrågan. Våra ekonomiska system är byggda på, och kan bara fungera i, en värld där alla samhällssektorer förses med en ständig intravenös ström av billig energi.

Olika samhällen reagerar på olika sätt när oljepriserna börjar skjuta i höjden. De globala livsmedelspriserna stiger (som de gjort under 2010-2011). Fattigare länder som inte kan konkurrera på de globala upphandlingsmarknaderna får svårare att försörja sina befolkningar med mat. De höga matpriserna anges också  som en utlösande faktor för upploppen i ex.vis Egypten . I rikare samhällen där rikare konsumenter fortfarande har råd att betala för dyrare mat (en kr mer är inte mycket för oss, men för en indier känns en liten ökning mycket) ger sig inte förändringen till känna på samma vis. I västvärlden syns istället problemen i staters svårigheter med att betala ut pensioner, löner och förmåner. I Wisconsin, USA, pågår just nu en helt annan form av upplopp. Här strider man för just pensioner och löner. Om man generaliserar lite så skulle man kunna säga att det samma gäller för Portugal och Grekland. Vi börjar få likviditetsproblem helt enkelt. I USA jobbar vissa politisk-ekonomiska krafter just nu hårt på att man ska anta en lag som tillåter hela delstater att gå i konkurs.

Jag är bara en hemmafixare när det gäller allt som har med politik, ekonomi, miljö och energi att göra. Jag kan ha (och har säkert) fel på en del, eller flera, punkter. Men tänk gärna på att för bara tre-fyra år sedan blev man betraktad som en konspirationsteoretiker om man öppet påstod något så galet som att oljeuttaget var på väg att nå sin absoluta topp, och att en minskning därefter var oundviklig. Idag ger regeringar världen över, ekonomianalytiker, ja till och med oljeindustrin själv oss "alarmister" rätt! Frågan idag handlar inte om ifall oljetoppen kommer eller ej, den handlar om vilken påverkan den kommer att ha på oss alla. Frågar du mig så tycker jag att det verkar som om nu de stora spelarna (bankerna, staterna, företagen) har börjat småspringa lite. Kanske är vi snabbare än vi först trodde inne i det "rädde-sig-den-som-kan-scenariot"?


Spekulerar:
Johannes


***********
Jag har hittat en ny sida, oljepris.se, på svenska för den intresserade. Bland annat finns här en hel hoper med dokumentärer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar