EN UNIK ENERGIKÄLLA - Om peak oil

För något år sedan lovade jag att bjuda på några smakprov ur min bok, Kungen är död - leve de ofödda barnen. Till att börja med har jag styckat upp kapitlet som handlar om olja och energi till en liten blogg-serie. Här kommer första delen:

EN UNIK ENERGIKÄLLA

   Om vi lägger två grafer - en där vi kan utläsa det ökande uttaget av fossila bränslen, främst olja och en som visar på utbyggnaden under 18- och 1900-talen av sociala reformer (rösträtt, sociala försäkringar o.s.v.) ovanpå varandra, så skulle vi antagligen se att de korrelerade ganska väl: Slaveriet i samhället (1.)  minskar efterhand som oljan pumpas ur marken och maskinerna ges större och större utrymme. Alltså duger inte bara revolutioner, fackförbund och socialdemokrati som historisk förklaringsmodell på varför vi i Europa uppnått vår relativa frihet – lika lite som magnaternas godhet och vilja till eftergifter gentemot de mindre bemedlade duger som förklaringsmodell i USA. Man ska inte helt underskatta arbetarrörelsens inflytande men vi får inte heller glömma att toppskiktet inom denna rörelse (åtminstone vad gäller Sverige) själv blev en härskarklass med ett nästintill lagbundet behov av en egen glorifierande historieskrivning, vilken därför bör bemötas med vederbörlig skepsis.

   Nej, det stora sociala kliv vi tagit sedan mitten av 1800-talet fram till nu beror nog mest på det minst lika stora parallella kliv som skulle kunna gå under benämningen det fossila bränsle- klivet. Så länge drivmedlen är billiga och lättillgängliga är en maskin billigare än en slav.      

   I nästan alla de diskussioner som nu förs i TVs produktplacerade debattsoffor, i radion, i tidningarna och på nätet kring det ”framtidens samhälle” – med Göran Perssons ord - ”det gröna folkhemmet” så glöms eller undviks nästan hela tiden en väldigt viktig faktor, nämligen oljan. 

   Oljan är en unik energikälla. Om vi hittade ett oljefält du och jag skulle vi i princip bara behöva borra ett hål i marken och energin skulle komma uppsprutande. Under hundratals efter hundratals miljoner år har solens energistrålar penetrerat vår atmosfär och låsts upp i växter och andra levande organismer vilka har dött och brutits ned (eller snarare omformats och komprimerats) till olja. (2.)   Olja skulle faktiskt kunna kallas raffinerad sol. Det är en mycket effektiv energikälla som vi gjort oss fullständigt beroende av. För att få en bild av hur mycket olja vi faktiskt använder kan vi återigen ta en titt på Hillevi Helmfrid-citatet från föregående kapitel, alltså det hypotetiska exemplet att alla människor avstod från att äta så att vi kunde använda all tillgänglig åkerareal för att odla biobränslen, vi skulle i detta fall ändå bara kunna ersätta cirka 8 procent av alla de drivmedel vi använder idag (3.)  Problemet med oljan är dock att den snart - mycket snart – kommer vara för dyr att använda.

Oljeproduktionstoppen, även kallad peak oil, är den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd, varefter den kommer att minska tills den hanterbara råoljan tagit slut.

- Svenska Wikipedia, sökordet: Peak Oil.

  

Oljetoppen

   För några år sedan fick man när man talade om oljans ändlighet ägna mest tid åt att överhuvudtaget få folk att förstå realiteten i det hela. Nu har medvetenheten vuxit och de flesta har hört talas om oljetoppen, eller peak-oil som den ofta kallas, dessutom befinner vi oss i skrivande stund med största sannolikhet redan mitt i toppögonblicket – att argumentera för att peak oil är verklighet blir bara slöseri med bokutrymme. Men hur som helst kan det vara bra med en kort genomgång av vad oljetoppen är för någonting, mest för att ge texten en helhet.

   Tänk dig en statistisk kurva som börjar år 1900 och upphör någon gång mellan år 2020 – 2050. Den respresenterar vårt naturuttag av olja och den har stigit ända från början och fram till nu. Tänk dig sen en andra kurva med samma start- och slutdatum. Den representerar råoljepriset. Denna priskurva har i stort sett följt uttagskurvan på sin snabba vandring uppåt ända sen början år 1900. De ekonomiska problemen uppstår först när uttagskurvan inledningsvis försiktigt börjar plana av för att därefter falla ganska snabbt, samtidigt som priskurvan fortsätter stiga, snabbare och snabbare då ju efterfrågan ökar. Om priserna på olja tidigare utvecklats enligt principen 1-2-3-4-5 kronor, så kommer de nu att öka enligt principen 1-2-4-8-16-32 kronor istället. Och eftersom vårt samhälle är byggt på att detta svarta blod ständigt pumpas in och förbränns i systemmaskineriet så kommer en sådan prisökning mycket snabbt att leda till kollaps. Det är själva ögonblicket när efterfrågan och tillgången börjar gå skilda vägar som kallas för peak-oil. Enligt de flesta seriösa bedömare (som inte är anställda av oljeindustrin) så befinner vi oss just nu (maj 2010) eller väldigt snart mitt i detta toppningsögonblick. (4.)

   Den svenske journalisten och författaren Gunnar Lindstedt skrev i sin bok Olja från 2006:

 ”Idag konsumerar världen 4-6 fat olja för varje nytt fat olja som hittas. Inom en relativt snar framtid kommer därför även den globala oljeproduktionen att nå sin topp, för att därefter börja dala.” (5.) 

   I en rapport (6.) skriver den gamle erfarne geologen, oljeprospekteraren och peak-oil-forskaren Colin Campbell:

One indisputable fact stands out. Discovery [upptäckter av nya oljefyndigheter. min anm.] peaked 30 years ago. It takes no feat of intellect to conclude that we now face the corresponding peak of production.

   Om det mot förmodan fortfarande skulle finnas några som tvivlar på hela oljetoppskonceptet så kanske följande fakta, hämtad från oljeindustrin själv, kan fungera som bevis nog:

 1. Det satsas inom industrin allt mindre pengar på att leta efter nya oljefält (då man vet att det inte lönar sig)

 2. Det byggs knappt några nya raffinaderier.

 3. Varven får in färre och färre beställningar på oljetankers. (7.)

Allt detta trots den ständigt ökande efterfrågan på råvaran ifråga.

   Det kanske mest talande exemplet, som går bortom bevisfrågan, är att EIA (8.) själva säger att det sedan år 2005 råder brist på råoljemarknaden. (9.)

 Fortsättning följer...

Mvh:

Johannes

Fotnötter:

(1. statarsystem, livegenskap, bundenhet vid fabriker o.s.v.)

(2. Om man vill vara kinkig så har oljan antagligen bildats under två perioder under jordens historia, en för 150- och en annan för 90 miljoner år sedan. Den har bildats på ett visst djup, mellan 2300-4600 meter, där de värme- och tryckförhållanden som ska till för att bilda olja råder. Detta är det starkaste argumentet mot alla de som påstår att det bara är att borra djupare om vi vill hitta mer olja: Man kommer inte hitta någon olja under 4600 meter.)

(3. Hillevi Helmfrid, Globala utmaningar – ett faktum som sätter den ofta så överväldigande positiva biobränsledebatten i nytt ljus)

(4. Sedan boken kom ut har det blivit allmängods att vi nådde oljetoppen någon gång mellan 2004 och 2006.)

(5. Bokförlaget DN. För den som vill ha lättläst information på svenska om Oljetoppen rekommenderas Lindstedts bok varmt.)

 (6. Presentation to a House of Commons All-Party Committee on July 7th 1999 – THE IMMINENT PEAK OF WORLD OIL PRODUCTION)

(7.Talk by Michael C. Ruppert part 1, www.youtube.com/watch?v=fy9JCDchk34&feature=related) 

(8. Energiorgan i USA: Energy Information Administration) 

(9. Sedan boken kom ut har flertalet rapporter kommit att bekräfta detta påstående. Bland de organisationer som står bakom rapporterna märks FN, IEA och oljebolaget Shells egen rapport, med det slående namnet "Depression 2.0.)