Bankernas groteska dubbelmoral

Igår på ekot rapporterades att svenska somliga e-handelsbolag har problem med bankerna, eller rättare sagt med att få tillgång till deras betalningssystem. Om ett litet företag anses sälja omoraliska produkter så kan bankerna frysa deras möjligheter att använda dessa tjänster. Det vanligaste exemplet är en liten företagare som säljer sexleksaker, erotisk litteratur eller porr. Censur skriker nu många. Ja, på sätt och vis. Men den viktigaste frågan i den här affären är väl ändå den om hur moraliska bankerna själva är.

Lite bakgrund: AffärsVärlden skriver:

"Skälet till uppsägningen är en klausul som hänvisar till att betallösningen inte får hantera produkter som kan väcka ett "stötande beteende" eller "obese behaviour". Enligt Sveriges Radio använder sig Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank av standarklausulen. Men det är Visa och Mastercard som stipulerar villkoren."   

Och visst; jag kan förstå om man inte vill vara med och sponsra pornografi o.s.v., men det finns många andra som råkat illa ut, som t.ex. den innehavare av en skräckfilmsbutik som AffärsVärlden talar med. Inte heller sexleksaker kan väl rimligtvis anses vara omoraliska - eller?

Sedan har vi ju det där med bankernas egen moral. Om man helt bortser från att bankerna inte kastar ut alla sina omoraliska kunder utan bara de små (stora företag som Ginza som säljer porr får vara kvar i systemet); om man bortser från bankstyrelsernas egna höga bonusar; och att den tvivelaktiga överutlåningen från världens banker under de senaste 20 åren ökat med flera hundra procent och orsakat sådana prioblem som t.ex. Islands och Irlands statsskulder... ja, om  vi bortser från allt detta och bara fokuserar på bankernas egna företagsinnehav så ser vi ganska snart att de borde tillämpa klausulen om stötande beteende på sig själva.
För att bara nämna ett ex: Min egen bank, Handelsbanken, har stora investeringar i Monsanto, som ju är allmänt erkänt som ett världens mest omoraliska företag.

Dessutom: Vilka är det som lånar ut pengar till i princip alla investeringar som görs i hela världen - och därmed också till krigsindustrin, pornografin, oljebolagen etcetera. Vilka är det som indirekt äger nästan allting. Är dessa jättar moraliska?

Själv ska jag gå över till medlemsbanken JAK så snart de bara fixar till det så att man faktiskt kan vara företagare och utnyttja deras tjänster.

//J.

Pornografi

   Närhelst man råkar få höra en diskussion om pornografi – det kan vara på TV, i radio eller i fikarummet på sin arbetsplats – så är det en sak alla de inblandade brukar vara rörande eniga om och det är hur synd det är om kvinnorna som medverkar i filmerna. Och visst: pornografi är mobbing (eller varför inte tortyr), det är jag absolut enig om, men en intressant, och kanske mindre uppenbar fråga är den om varför männen i filmerna vill vara torterare. Vad händer med de hela generationer av män som vid 5 – 15 års ålder inlett sina sexuella funderingar ackompanjerade av den allt grövre pornografi som florerar på internet idag? Vi är de sexuellt ödelagda generationerna.

   Ofta hävdas det – vanligtvis från manligt håll – att kvinnorna som medverkar i pornografiska sammanhang själva har valt det, och även om detta påstående ofta är helt felaktigt – som till exempel i de fall där kvinnorna fallit offer för trafficing – så kan det naturligtvis vara så ibland. Men även när så är fallet infinner sig en ännu mer frapperande fråga: Vad är det som gör att dessa kvinnor väljer att bli offer för övergrepp, vad i vår civilisation är det som får dem till detta?

   Själv var jag sex år när jag första gången fick se porr. Det var på busshållplatsen utanför min skola i Säffle där min familj då bodde. Här hade ett gäng pojkar, bara något år äldre än jag, gömt en hög med tidningar i vilka vi kunde se vuxna människor knulla på bild. Min ”riktiga” oskuld förlorade jag långt senare när jag var femton - vilket väl är snittåldern när det gäller killars sexuella debut. Alltså: sex vid 15, men min sexuella inskolning, i form av pornografins grovt schabloniserande könsroller, byggda på manligt maktmissbruk och kvinnlig underkastelse, hade börjat redan nio år tidigare.

   Av mina tankar från ”första gången” när jag var 15 minns jag nu inte så mycket mer än den mest självklara: ”jag gör det verkligen”. Däremot kan jag minnas att jag strax därefter, under mitt första längre sexuella förhållande, redan hade börjat försöka föra in porren i mitt och hennes samliv. Detta var naturligtvis inte en medveten handling. Det var mer en självklar handling. Porr var ju min referens. 

   Addera gärna till denna bild att man ”på min tid” var tvungen att uthärda skammen att gå in i en affär och köpa en porrtidning, för att sedan kunna springa hem och ägna en stund åt denna förklädda prostitution. Nu för tiden översvämmas ungdomar via internet av lättillgänglig, mycket grövre, porr än jag då någonsin kunde få tag på då.

   Pornografin förstör våra sexliv. Alla vet det men en stor grupp hymlar med det – kanske för att de i likhet med alla missbrukare försvarar sin drog. Bilderna sitter där. De finns kvar, och även många år efter det att jag själv insett vilken skadlig inverkan pornografin hade på mig, var jag under sexualakten tvungen att aktivt försöka fokusera på min partner för att inte de lagrade bilderna skulle fylla mitt medvetande. Är inte det hemskt? Jag ligger och har sex med en underbar, attraktiv kvinna men detta i sig är inte tillräckligt för att hålla min uppmärksamhet kvar i nuet. Än idag kan jag då och då ha problem med detta även om såret mer börjat likna ett ärr.

   Man kan aldrig radera de intryck man fått om man öppnat en dörr och gått in i ett nytt okänt rum, man kan bara lära sig leva med intrycken, och man kan hitta nya sätt att förhålla sig till dem.Det går att bli hel igen. Och det är förbannat skönt!

********************************************************

 Ovanstående text är en kortare passage ur min bok (Kungen är död - leve de ofödda barnen) som jag tyvärr blev tvungen att stryka. Jag tyckte dock inte att själva innehållet i sig var så illa - att det platsade här på bloggen. Är dessutom lite inne på att kanske skriva mer om "Manlighet" och de problem som går att koppla till det begreppet. Så det vore intressant att höra flera synpunkter från er om ovanstående.

//J.

PS:

För den som vill beställa ett ex. av Kungen är död - leve de ofödda barnen så är det bara att maila mig på angbraten1@gmail.com, eller att lägga in en kommentar här på bloggen.